augusti 12, 2011

Hem

Efter en kall natt vaknade vi till en underbar morgon, solen försökte värma upp den kalla luften (6 °C) men hade inte mycket chans. I morse skjutsade Ron Vicki till sjukhuset i Bendigo, så vi åkte tillsammans runt 9 på morgonen, men vi åkte in till Echuca för att tanka och sedan längs Murray Valley Highway tillbaka hem. Barnen var väldigt glada över att återvända hem och komma tillbaka till sin Lego-samling. Vädret idag var väldigt fint med en solig dag som påminde oss om att våren bara är ett par veckor bort. Vi parkerade husvagnen framför huset och lastade ur absolut allt eftersom vi räknar med att sälja husvagnen under de närmaste månaderna. Det kändes lite konstigt de första timmarna i huset där vi har så mycket utrymme jämfört med de 20 kvadratmeter vi ockuperade de senaste tre månaderna. Nu när husvagnen är tom har vi massor av saker liggande runt huset och de närmaste dagarna kommer att spenderas med att stuva undan saker och vänja oss vid regnet som förutspås falla under större delen av nästa vecka. Senare på eftermiddagen lämnade vi tillbaka husvagnen på dess vanliga plats på kontoret och det avslutade vår resa officiellt. Jag antar att vi en dag kommer tillbaka till Broome där vädret är bra och livsstilen är okomplicerad, men tills vidare får vi börja njuta av kylan och regnet.
augusti 10, 2011

Mildura

Vi vaknade till en mulen himmel och det var precis vad vi mötte under större delen av vår väg söderut tills vi kom närmare de stora floderna där det började regna. Efter cirka 300 km korsade vi Darling och kort därefter Murray när vi närmade oss Mildura. Att korsa Murray innebar också att vi var tillbaka i Victoria och slutet på vår resa är nära. Vår rutt tog oss genom Mildura till Irymple där vi hittade en liten husvagnspark. image För första gången sedan vi lämnade Victoria för 12 veckor sedan är vi i en husvagnspark som inte är helt fullproppad. Det måste bero på att det är kallt och regnigt här. Efter lunch åkte vi till Mildura Chocolate Company där de handgjorda choklad med lokala ingredienser. Hela verksamheten är en ideell organisation som sysselsätter och stödjer funktionshindrade. För första gången någonsin (förutom hemma) har vi druckit varm choklad gjord med riktig choklad. Därefter åkte vi till Lock 11 och hade turen att se den i drift när en båt gick genom slussen. På grund av höga flödesnivåer är skillnaden över slussen bara 1,5 meter, men normalt, med mindre flöde, är det mer som 3 eller 4 meter. Vi utforskade lite längs floden och hamnade på Allseasons Houseboats där vi kollade in de lyxiga husbåtarna som de har tillgängliga för uthyrning. Kanske, senare under året, skulle vi kunna ha några dagar på en husbåt. En snabb tur förbi snabbköpet var nödvändig eftersom vi har förlorat en del mat på grund av att husvagnskylen gick för kallt - jag borde ha sänkt den när vi kom tillbaka söderut. Här är länken till dagens resekarta.
augusti 9, 2011

Silverton

Vår första utflykt i morse gick västerut till Umberumberka-reservoaren som förser Broken Hill med en del av vattnet. Längs vägen stannade vi vid en utsiktsplats som ger en fantastisk utsikt över Mundi Mundi-slätten som sträcker sig i evighet. Strax nedanför utsiktsplatsen ligger platsen där några av scenerna för Mad Max 2 filmades. Även om slätterna just nu inte liknar det dammiga, sandiga ökenlandskapet från filmen, utan istället representerar ett frodigt och blommande vildblomsområde fullt av gräsbuskar och andra växter. Vi har också stött på ett antal översvämningsskadade flodövergångar som en påminnelse om de senaste översvämningarna. bild Den här platsen skulle också användas för Mad Max 4. En 4 km lång bana har redan jämnats till för filmning, över 150 fordon förvaras (inlåsta) i Broken Hill och en filmstudio byggdes också där. Men landskapet är för frodigt och grönt för filmen och det tillkännagavs nyligen att inspelningen kommer att ske på en annan plats - förmodligen Namibia. På vägen tillbaka åkte vi in till Silverton för att se Mad Max 2-museet som bara har varit öppet i ett eller två år. Adrian och Linda, båda Mad Max-fanatiker, har flyttat hit från Yorkshire och öppnat museet på denna avlägsna plats. Halvvägs tillbaka till Broken Hill svängde vi av på en grusväg i 13 km som tog oss till Daydream-gruvan, en silvergruva som startade sin verksamhet för 130 år sedan med gruvarbetare från Cornwall. Vi gick på en underjordisk gruvtur som tog oss nästan 30 meter under ytan där vi såg ett par silverfyndigheter. I detta område bryter de Galena som innehåller silver, zink, bly och guld. Runt Broken Hill township är huvuddelen av Galena zink och bly, men runt Silverton är det främst silver. Tillbaka i Broken Hill åt vi Milkshake och Våfflor på den ikoniska 50-talsbaren Bells Milk bar. Vårt nästa stopp var Minerals Museum där vi lärde oss om Broken Hill Lode (den underjordiska malmkroppen) och hur den kom till. Det var fantastiskt att se att det underjordiska gruvområdet är mycket större än Broken Hill självt och ligger precis under staden. Tydligen kan de underjordiska sprängningarna höras i staden varje dag. På vägen tillbaka till husvagnen stannade vi vid snabbköpet, tankade och kom slutligen fram mycket trötta efter en stor dag ute.
augusti 8, 2011

Silver City

Det var nästan 7 på morgonen när solen äntligen gick upp och efter en snabb frukost bytte jag trycklager och spännhjul. Inom kort var vi på väg igen och hade lämnat Port Augusta bakom oss.

Vi märkte att den här gången var det väldigt grönt från Ceduna och framåt, medan allt var torrt 2009 tills vi kom till Port Augusta.

Det var soligt när vi åkte i morse, men så fort vi kom till Horrocks Pass, i bergen öster om Port Augusta, var vi i moln och regn. När vi lämnade bergen bakom oss och körde genom Wilmington var vi tillbaka på den flacka landsbygden som var mulen, men bara med några få regnstänk.

På väg till Peterborough passerade vi genom Orroroo - nu är det ett namn som är gjort med bara två bokstäver i alfabetet! I Peterborough tankade vi innan vi åkte mot den 285 km långa sträckan till Broken Hill.

Efter att ha rest totalt 415 km nådde vi Broken Hill strax efter 13:00, checkade in, åt lunch och sedan iväg till turistinformationen, en biltur runt staden och utsiktsplatserna för att få en överblick över staden.

Gatunamnen är alla gruvrelaterade, Cobalt Street, Wolfram Street, Crystal Lane. Även kemiska föreningar används för gatunamn: Chloride Street, Oxide Street, Sulphide Street och Bromide Street.

Jag tyckte också att det var intressant att små, gamla gruvarbetarstugor finns på sidan av en kulle och har utmärkt utsikt. Visst, utsikten är mot en enorm hög med smuts där den gamla silvergruvan brukade ligga.

Dagens sista aktivitet var ett besök på den lokala Royal Flying Doctor Service-basen, som är huvudkontoret för den sydöstra regionen. De ger en liten rundtur i anläggningen och hangaren i kombination med en film och ett museum som illustrerar RFDS historia.
När det blev mörkt var vi tillbaka vid husvagnen redo för en lugn kväll.

augusti 7, 2011

Port Augusta

Efter en god natts sömn steg vi upp strax före soluppgången, vilket var nästan kl. 7 lokal tid.

Vi såg tre bilar med hundsläp fulla med huskies som stannade några gånger och fick reda på att de var på väg till slädhundstävlingarna i Falls Creek. Det är väldigt engagerat att köra över från Perth bara för att delta i tävlingarna, men jag antar att de inte får så många möjligheter till slädhundstävlingar i W.A.
Med värmaren påslagen de första timmarna tog vi oss till Ceduna där de tog all kvarvarande frukt och grönsaker från oss vid karantänkontrollen. Ett snabbt tankstopp i utkanten av staden och sedan tillbaka på vägen mot Port Augusta.


Som vanligt, när vi åker över Nullarbor, har vi alltid regn (eller hagel) och den här resan var inget undantag. Även om det bara var korta skurar med solsken emellan var de ganska intensiva.

Landskapet efter Ceduna är väldigt kuperat ett tag men övergår sedan i betesmark med får och massor av grödor. Färgen på dessa hagar var en mycket djup grön och påminde mig om engelska landsbygdsängar. Jag slår vad om att bönderna är väldigt glada här med den kommande skörden.

Vi stannade till vid en rastplats i Minnipa och njöt av en varm soppa till lunch. Nästa tankstopp var Wudinna och sedan fortsatte vi genom Kimba och förbi Iron Knob in till Port Augusta.

Iron Knob (bild 2) är en dagbrottsgruva där de gräver bort berget. En liten gruvstad ligger vid foten av Knob.

I Port Augusta körde vi in till Shoreline caravan park där vi har bott ett par gånger på vår tidigare resa. Medan vi ställde upp husvagnen uppstod ett annat underhållsproblem - stödhjulets trycklager har gått sönder. Även om jag har ett reservlager med mig, får jobbet vänta tills husvagnen är kopplad till bilen så att jag kan dra ner stödhjulet.

Efter att ha varit här två gånger tidigare känner vi Port August ganska väl och gick direkt till snabbköpet för att fylla på med frukt och grönsaker, tankade bilen och tillbaka till husvagnen för att installera oss för natten.


augusti 6, 2011

Nullarbor

Den här morgonen var väldigt frisk, bara 3°C, men vi trotsade kylan, kom igång tidigt och var på väg vid 06:45.

Efter bara 90 km stannade vi vid Balladonia och tankade. Molntäcket i detta område höll morgontemperaturen på mer rimliga 10°C, men vi använde fortfarande värmaren i bilen.

Vårt nästa tankstopp var Cocklebiddy roadhouse och sedan Mundrabilla. Vi åkte rakt förbi Eucla och korsade gränsen till S.A. runt 13:00. En kort bit efter gränsen hade vi vår lunchrast vid en rastplats med utsikt över Great Australian Bight.

Det var bara ett par hundra kilometer till Nullarbor roadhouse där vi stannade för natten. Till vår stora förvåning hittade vi telefontäckning och därmed denna blogguppdatering.

Idag upptäckte jag också anledningen till alla dessa motorcyklar på vägen. Tydligen åker de alla till Border Village på gränsen mellan SA/WA, tar en drink och kör sedan tillbaka nästa dag. Detta evenemang besöks av förare från SA och WA. Jag antar att det är en ursäkt för 4 dagars motorcykelåkning.

Även om vi har varit på Nullarbor roadhouse förut har vi aldrig stannat över natten. När vi rullade upp såg vi något ganska nytt - det var ett litet enmotorigt flygplan som taxade runt mellan lastbilar framför [bilens] bränslepumpar. Om du tittar noga på den andra bilden kan du se planet.

Från vårt husvagnsfönster kan jag se solen gå ner över den trädlösa slätten och himlen anta ett gyllene sken. Vi är nu i S.A. tidszonen och jag har justerat alla våra klockor framåt med 1,5 timmar. Jag önskar bara att det var lika lätt att justera min biologiska klocka!
augusti 5, 2011

Fraser Range #2

I morse var det svalt, men inte de 3 grader som de nämnde på radion. Vi åt Baked Beans och Eggs on toast i morse, men lyckades ändå komma iväg runt 8 på morgonen.

Dagens rutt tog oss söderut till Norseman där vi såg många motorcyklar som verkade vara på väg någonstans - jag undrar om de ska till Victoria.

Vid Norseman börjar vi att gå tillbaka samma väg som vi kom. Av den anledningen kommer vi inte att stanna så mycket och försöka komma till Port Augusta så snart som möjligt.

Den totala sträckan av Nullarbor är drygt 1600 km, vilket är vägsträckan mellan Norseman i västra änden och Port Augusta i östra änden.

Efter att ha tankat i Norseman svängde vi österut i ytterligare 100 km och körde in till Fraser Range station före lunch. Vi stannade på den här stationen i ett par nätter i maj, så det här är verkligen vår andra vistelse på den här semestern.

Idag har vi bara rest 280 km så vi kan vila ordentligt innan vi ger oss ut på Nullarbor på allvar. Vi planerar en tidig start imorgon med avsikten att täcka ungefär halva Nullarbor-sträckan.


augusti 4, 2011

Boulder

Denna lilla campingplats vid Menzies är en av de trevligaste vi har sett och den absolut billigaste för 20 dollar utan extra kostnad för barnen. De hade riktigt väl genomtänkta duschar och allt var fortfarande helt nytt. Vi lämnade parken runt 8 på morgonen och hade en kort bilresa till Boulder, Kalgoorlies tvillingstad. Vid 10-tiden anlände vi till campingplatsen och fick den enda lediga platsen. Tyvärr var de tidigare gästerna lite långsamma och hade inte lämnat vid utcheckningstiden så vi fick vänta lite innan vi kunde parkera vår husvagn. Efter en snabb uppställning åkte vi och handlade på Woolies. Detta var vår sista shoppingtur i W.A. eftersom det inte finns fler stormarknader förrän vi kommer till S.A. Vi måste planera maten lite nu eftersom vi kommer att korsa S.A.-gränsen där vi inte får ta med frukt och grönsaker. Dessutom kommer det inte att finnas mer shopping förrän vi kommer till andra änden av Nullarbor. I morse var det ganska kallt med bara 9 grader C och en högsta temperatur på bara 15 grader C under dagen. Jag tänker att hemma var prognosen idag 20 grader C, något varmare än på den här sidan. De lätta sommartäckena är nu undanstoppade och våra varma sovsäckar är tillbaka i bruk. Vår plan är att stanna vid Fraser Range station i morgon kväll och sedan bege oss över Nullarbor i helgen. Med lite tur kommer vi ut på andra sidan någon gång nästa måndag. Även om det inte finns någon telefon/internet över Nullarbor, kommer vår nuvarande position att vara tillgänglig live genom att klicka på den här länken. Här är länken till dagens resekarta.
augusti 3, 2011

Menzies

De där molnen vi såg igår förvandlades till skurar under natten, men det var inte riktigt så kallt som jag förväntade mig. Vi åt frukost och gav oss iväg klockan 7:30. Till vår stora förvåning hamnade vi precis framför de två 6,5 meter breda lasterna som vi körde om igår. De stannade strax uppför vägen vid Cue och kom igång i gryningen. image Vi stannade till vid Mt Magnet för att tanka och det gjorde även de breda lasterna. Det var där vi fick reda på att de ska till Norseman där transportpaketen ska användas i en ny gruva. Vi lämnade bensinstationen före den breda lasten och svängde sedan österut på Sandstone road. När vi väl var på Sandstone road var alla lastbilar och annan trafik borta, bara en bil eller ett vägtåg då och då, men vi hade mestadels vägen för oss själva. Vi körde under fluffiga moln idag och jag såg aldrig att temperaturmätaren gick över 17 grader C. Vi har kommit långt söderut sedan vi lämnade Broome för tre dagar sedan, nästan 12 graders latitud har nu tagit oss väl och verkligen ut ur tropikerna. Vi reste från Kimberley genom Pilbara och Gascoyne och är nu i Central Western Goldfields-regionen. Vi stannade inte i Sandstone eftersom vi har hört från en annan resenär att de fick smutsig diesel där och slutade med ett igensatt bränslefilter. Vi stannade i Leinster för diesel och svängde sedan söderut igen, fortsatte genom Leonora och stannade klockan 14:00 i Menzies' helt nya husvagnspark. image Menzies är en mycket liten bosättning och de flesta stannar där för att besöka Lake Ballard där konstnären Antony Gormley placerade 51 skulpturer på 10 kvadratkilometer av denna saltsjö. Men sjön ligger 51 km från Menzies och har med de senaste regnen förvandlats till lera. Vi bestämde oss för att inte åka och ta en lugn eftermiddag. Vår totala ressträcka idag var cirka 550 km. Här är länken till dagens resekarta.
augusti 2, 2011

Mount Whaleback

I morse var det vår tur till Mt Whaleback järnmalmsgruva. Klockan 9:30 åkte vi med en buss som tog oss in på gruvområdet och till en utsiktsplats som ger en fantastisk utsikt över världens största dagbrott för järnmalm.

Mt Whaleback fick sitt namn efter sin form, men sedan dess har över 180 meter tagits bort från toppen och ett stort hål grävts bredvid, så idag liknar det inte alls en valrygg.

De stora dumpertruckarna ("haul packs") lastar 240 000 kg malm och har en total lastad vikt på över 400 000 kg. De använder 380 liter diesel per timme på tomgång. Hela gruvområdet använder 5 miljoner liter diesel varje månad, och det inkluderar inte dieseln för tågen. Inte konstigt att gruvindustrin inte vill ha en koldioxidskatt!

Malmen i denna gruva varierar från hög kvalitet (68 %) till låg kvalitet (60 %), som alla krossas och sorteras, blandas sedan och skeppas ut med cirka 65 % på 2-3 km långa tåg. Vagnarna är lastade med 125 000 kg vardera och ett tåg med 230 vagnar transporterar järnmalm för 5 miljoner dollar. Varje dag lämnar 12 till 14 tåg detta gruvområde. Det är en omsättning på 60-70 miljoner dollar varje dag.

Gruvdrift är ett dyrt företag med löner för haul pack-förare som börjar på 112 000 dollar per år och tågförare runt 200 000 dollar per år. Arbetsmiljö är viktigt och det finns många säkerhetslager för att förhindra skador.

I slutet av turen fick vi fylla en påse med de olika typerna av malm som bryts på denna plats. Jag tog en liten sten av hematit som ser blå ut och innehåller den högkvalitativa järnmalmen. Det är en mycket tung sten på grund av malmens höga specifika vikt på 4.

Efter turen kopplade vi på husvagnen och fortsatte vår resa söderut runt lunchtid. Det pågår stora utbyggnader vid gruvor runt Newman och vägen söder om Newman är den viktigaste transportlänken till Perth. Vägen var fullpackad med vägtåg och överdimensionerade laster, varav de flesta var på väg till Newman.

Men den bredaste lasten vi mötte v
bild
ar två lastbilar lastade med haul packs och som mätte 6,5 meter breda. De färdades i samma riktning som oss och tro mig, det finns inte mycket plats kvar på vägen när 6,5 meter redan är upptagna. Med massor av instruktioner över radion lyckades vi smita förbi, men omkörningen var ett äventyr i sig.

Vi försökte komma så långt söderut som möjligt idag och, även om vi bara hade en halv dag, lyckades vi nästan 600 km. Vår timing för att stanna ikväll var mycket gränsfall och förlitade sig på skymningen eftersom vi inte kunde stanna före solnedgången.

Husvagnsparken vid Cue hade inga elplatser tillgängliga så vi ringde vidare till Mt Magnet bara för att upptäcka att de också var fulla. Cirka 5 km norr om Mt Magnet ligger ett rastplats som heter "The Granites" och vi anlände dit precis när vi förlorade ljuset och när vi parkerade husvagnen var det mörkt.

Ikväll är vi den enda husvagnen på detta parkeringsområde och det finns inget vatten eller el, men vi är inte långt från Mt Magnet och vi har telefonmottagning.

Vi är nu väl under Stenbockens vändkrets, och idag har vi haft en högsta temperatur på bara 24 grader C. När vi körde mot Mt Magnet har vi sett moln för första gången på några veckor.